Permakultur,  Reflektion

Kommunikationen under marken

I går gick jag och Frode en promenad i det vi kallar trollskogen. Vi fascineras av platsen eftersom området legat orört i många år. Många träd har fallit och blivit liggande och byggt upp jorden i skogen långsamt. För några år sedan kunde vi inte ta oss in i trollskogen för att stora träd låg huller om buller i en ganska tät skog.

Genom att besöka skogar och ta sig tid för att observera, kan vi komma närmare en förståelse av ekosystem både i sin helhet och i detalj. Skogen är ett naturligt och genomtänkt system, bestående av ett finmaskigt nät av relationer. Jag kunde tydligt se hur träden och jorden i skogen påverkades positivt av alla döda träd och stubbar som lämnats kvar på platsen. Skogen kändes så frisk och välmående och vi började studera jorden och det organiska materialet. I detta inlägg kommer jag att utforska samspelen mellan rotsystemen i jorden.

Näring

Naturliga ekosystem drar upp och förvarar näring i tre olika slags organiskt material. I levande organismer som växter, organiskt material som grenar, stubbar, döda träd och löv samt i humus. Växternas rötter drar upp näring ur jorden och överför det upp till bladen. Bladverket förflyttar också energi genom fotosyntesen till rotändarna. Området runt växternas rötter kalas rotexudat. Hit lockas mängder med olika svampar och bakterier. Växter kan också variera sitt rotexudat och på så sätt locka till sig olika mikroorganismer. Det blir ett gott samarbete eftersom mikroorganismerna lämnar ifrån sig det som växtens behöver och tvärtom.

Det underjordiska nätverket

Det finns mycel i jorden som förgrenar sig i ett finmaskigt nätverk av svampceller som sträcker sig över stora ytor. Mycelet liknar ett spindelnät som består av mängder av svamptådar som kallas hyfer. Vi kan inte se enskilda hyfer eftersom de är så tunna men vi kan se dem när de är sammantvinnade med varandra. I änden av växternas rötter finns något som liknar spunnet socker och som kallas mykorrhiza.

Mykorrhizasvamparna är en central del av skogen eftersom dem är väsentliga för att skogens ekosystem ska fungera. Svamparna är otroligt viktiga för de fungerar som nedbrytare samtidigt som de förser ekosystemets organismer med näringsämnen. Men svamparna hjälper också växterna att ta upp näringen och i gengäld får svampen socker som växter producerar med hjälp av sin fotosyntes.

Mykorriza är en sammansmältning mellan svampmycel och växtrötter. Det är ett samarbete mellan olika organismer. På vissa ställen bildar mycel tjockare strukturer som liknar rötter. Det är dessa som kallas rhizomorfer. Rhizomorferna fungerar som ett rör som binder ihop svamparna med växterna och detta system fungerar på ganska långa avstånd. Svampens mycel blir en förlängning av rotsystemet som hjälper till att förbättra växtens upptag av vatten och näringsämnen.

Samarbete

Med hjälp av mykorrhiza har träden i skogen ett omfattande och kraftfullt nätverk som kan förmedla både information och näring mellan sig. Genom forskning har man förstått att träden är sammanlänkade av mykorrhiza. Det har visat att över 160 olika trädarter kan ympa ihop sina rötter med andra individer av samma art, och på så vis kommunicera och utbyta näringsämnen. Äldre träd blir ett centrum och kan därför vara sammankopplade med många fler. Vissa arter kan också ympa ihop sina rötter med andra arter.

Länge trodde man att träden konkurrerade med varandra men nu vet man att de faktiskt samarbetar. Ibland går samspelet åt motsatt håll, så att rötter av en viss art ”medvetet” håller avstånd till andra arters rötter. Olika växtarter har visat sig undvika konkurrens genom att ha olika rotningsmönster, och genom att skicka ut sina viktigaste rotsystem i delvis olika skikt i jorden.

Det är ett samarbeta där man både tar och ger. I perioder kanske man ger mer än vad man får men hjälpen kommer, på något sätt ges tillbaka senare. Det kan ses som ett slags ömsesidigt beroende, en slags kommunikation under marken som upprätthålls just genom samarbete. Ju mer kunskap vi får om livet under jorden desto mer kan vi förstå om samarbete, och vi kan se helheter och sammanhang. Ibland föreställer jag mig hur jag reser ner i jorden, världen där nere är så oändlig och intressant. Det är så tyst, i tystnaden ligger en underförstådd vetskap, som bara infinner sig.  

När jag jobbar i skogsträdgården får jag vara medskapare till ett skoglikt ekosystem som imiterar skogens sätt att växa och jag kan förstå många kopplingar dem i mellan. Idag, sju år efter etableringen av skogsträdgården, handlar mitt arbete mest om att täcka och så in små öppna ytor med gröngödslingsväxter. Jag förstår hur bra skogsträdgården mår om jag hjälper den lite extra med att tillföra organiskt material, särskilt med sådant som bryts ner väldigt långsamt.  

Hoppas att ni har inspireras av min upplevelse i skogen och den text som jag tagit fram för att förmedla skogens inneboende kraft av samspel och samverkan. Jag har inspirerats av Jesper Nyström bok Svamparnas planet och Dave Jacke och Eric Toensmeier bok Edible forest gardens vol.1 när jag tagit fram texten till det här inlägget.

Ylvali

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.