Odling,  Permakultur

Sommarsticklingar – föröka buskar på ett enkelt, roligt och billigt sätt.

Nu börjar en regnperiod där jag bor och jag passar på att ta sommarsticklingar från buskar och träd i skogsträdgården. Det kan vara lite svårare att ta sticklingar på sommaren jämför med vintern eftersom de är känsligare, har lättare för att torka ut och det krävs lite mer skötsel. Jag brukar ta årsskotten på de yngsta buskarna någon gång mellan juni-augusti. Man skiljer på örtartade och halvförvedade sticklingar och ju tidigare på sommaren man klipper buskarna desto mer örtartade är de. Under juli börjar årsskotten mogna och blir de mer och mer förvedade.

Sticklingarna

Jag klipper mina sticklingar med en sekretär på morgonen eftersom det sägs att det är mest spänst i kvisten då. Denna gången blev det i regnväder men om man klipper under en torrperiod så kan man vattna busken rikligt på kvällen innan. Jag sätter mina sticklingar i en hink med vatten innan jag börjar med att klippa skotten i rätt storlek. Denna gången tar jag sticklingar från: blåbärstry, koreansk silverbuske, vinbärs, krusbär, fläder, aronia, mullbär och goji. Jag har tidigare fått goda resultat med blåbärstry, vinbär, krusbär, fläder, aronia och goji. Koreansk silverbuske har varit svårare och mullbär har jag aldrig lyckats med.  

Sticklingar från blåbärstry

Tillverka ditt eget rothormon

Man kan klippa färska årsskott från någon buske av videsläktet, Salix. Bladen kan följa med men det är främst i kvisten som växthormonet sitter. Klipp kvisten i lagom långa bitar så det får plats i en hink. Häll vatten över och låt blandningen stå i rumstemperatur i ca 12 timmar. Om man inte har vide i sin närhet kan man använda vanlig torrjäst som man doppar ändarna av sticklingarna i innan man sätter ner de i krukan. Det sägs att jästen minimerar uttorkningen av sticklingen.

Gör så här med dina sticklingar

  1. Klipp årsskotten i ca 5–14 cm om det är örtartade och lite längre om det är halvförvedade. Det är bra om det är två bladnoder per kvist. Nedersta delen skärs snett, direkt under en bladnod och toppen klipps rakt av, direkt ovanför en bladnod.
  2. Lämna det översta bladparet och ta bort resten av bladen.
  3. Låt alla sticklingar stå i rotningsvattnet cirka 30 minuter eller doppa ändarna i jästpulver.
  4. Stoppa ner sticklingarna i rotningsmediet. Se olika blandningar längre ner.
  5. Om det är möjligt så låt sticklingarna stå i ca 18–25 graders värme under dagen, gärna ganska mörkt för att minska avdunstningen från bladen under de 4–6 dagarna av processen. Det gör inget om temperaturen går ner mot ca 10 grader under natten.
  6. Sticklingarna vill också ha hög luftfuktighet och det kan man erbjuda på olika sätt. Under en regnperiod blir det naturligt sätt en högre luftfuktighet ute vilket underlättar processen. Man kan låta sticklingarna stå ute i skugga i ett skyddat läge.

Olika sätta att skapa högre luftfuktighet åt sticklingarna

Jag gör på lite olika sätt med mina sommarsticklingar. Ibland sätter jag ner några sticklingar från samma buske i en större kruka eller en och en i ett pluggbrätte. Denna gång experimenterar jag med barkmull men jag blanda även min egen ”jord”. Om jag bara tar några få sticklingar trä jag över en plastpåse över krukan med sticklingarna för att skapa en bättre luftfuktighet. Några gånger i veckan öppnar jag för att spraya in vatten för att hålla sticklingarna fuktiga och så kollar jag så att ”jorden” är fuktig. Har jag tagit många sticklingar bygger jag ibland ett litet tält som jag spänner plast runt för att öka luftfuktigheten därinne. Man kan också använda en genomskinlig plastlåda och förvara sticklingarna däri de första veckorna. Sedan försöker jag öka ljusmängden men kom ihåg att aldrig ställa sticklingarna i full sol eftersom det kan få sticklingarna att torka ut. Jag har också lyckats med sticklingar utan att hålla på att trä plast runt och bara låtit dem stå i skugga under hela sommaren och på hösten har jag flyttat sticklingarna till växthuset.

Här syns sticklingarna i en genomskinlig låda med lock.

Rotningsmediet till sticklingarna

Den ”jord” man använder till sticklingarna kallas för rotningsmediet. Jag använder min egen blandning av ”jord” till sticklingarna och den har bestått av en blandning av torv, sand och perlit.  I botten har jag haft lite plantjord som rötterna får användning av när sticklingen väl fått rötter. En sådan blandning möjliggör för sticklingarna att stanna var längre i krukan jämfört med endast barkmull som är bra endast när sticklingarna kommer i gång att etablera rötter. Använder man barkmull till att rota sticklingar så kom ihåg att de inte stå i det för länge eftersom det finns föga näring i det för rötterna.

Hur lång tid tar rotningsprocessen?

Det tar ca 6 veckor och man kan se hur långt de kommit genom att lätt dra sticklingarna uppåt. Om man känner motstånd är rotningsprocessen i gång. När man känner motstånd eller genom att se efter om rötterna växt igenom krukan, är det dags att plantera över sticklingen i en annan kruka med plantjord. Jag brukar förvara mina sticklingar i växthuset över höst och vintern. På våren brukar jag plantera om igen och under hösten får den etablerade plantan komma ut på friland.

Senaste försöket – vintersticklingar

Sist jag tog sticklingar var i februari eller mars, detta året men på grund av min blindtarmsoperation i våras, så glömdes sticklingarna bort. Sticklingarna som stod i växthuset fick alldeles för mycket värme och torkade ut. De enda som överlevde den omgången var två minikiwi, en hane och en hona, som jag planterade om i plantjord för någon vecka sedan.

Hoppas att inlägget hjälper er som vill lära sig mer om hur man förökar främst buskar. Det enda träd som jag förökar med sticklingar är mullbär. Jag har själv inspirerats av Margareta och Christian Oddsberger och av boken Skogsträdgården : odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.

Lycka till!

//Ylvali

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.