Bovete
Odling,  Permakultur

Odla Gröngödsling – friskare jord och starkare växter

Gröngödslingen har många fördelar och är ett dessutom ett mycket vackert inslag till en trädgård. Genom att odla gröngödsling ökas mängden näring i jorden samtidigt som den förhindrar ogräs att etablera sig. Det organiska materialet i jorden ökar vilket leder till en mullrik jord som håller näring och vatten längre. Mikrolivet i jorden gynnas och gröngödsling förhindrar jorden från att torkas ut och minskar risken för urlakning av näringsämnen.  Där det har växt gröngödsling utvecklas ofta friska plantor som står emot skadedjur och sjukdomar bättre. Jag använder gröngödsling i enstaka bäddar i köksträdgården som jag oftast sår in på våren eller efter skörd som fångstgröda. Men jag sår också in mager jord i skogsträdgården för att förbättra jordmånen. Jag odlar också en del råg i nyetablerade bäddar i skogsträdgården, som med sitt rotsystem har god förmåga att konkurrera ut rotogräs.

odla gröngödsling
Råg och luddvicker såddes i en skogsträdgårdsbädd i augusti. Råg för att konkurrera ut rotogräs och luddvicker för att berika jorden med framförallt kväve. Rågen blir ett klätterstöd för luddvicker.

Jag sår in gröngödslingsörter direkt på friland på våren när jorden är uppvärmd eller på hösten (slutet på augusti om jag sår i råg eller foderraps) eller efter skörden av ettåriga grönsaker, som så kallad fånggröda, i bäddar i köksträdgården.

Så in gröngödsling under vår och sommar 

Jag sår in gröngödsling i bäddar i skogsträdgården som ännu inte har planterats med marktäckare. Om det är bovete med i blandningen väntar jag tills frostrisken är över. Om man odlar gröngödsling under en hel växtsäsong kan man slå av dem ett par gånger. Exempel på grödor som tål flera avslagningar är; olika grässorter, midsommarråg, rödklöver, vitklöver, perserklöver, subklöver, lusern och oljerättika. Klippet kan läggas på marken och det multnar ner efterhand men det är inget måste att slå ner utan man kan också låta det fortsätta växa.

skogsträdgården
Foderraps såddes in i en av bäddarna i skogsträdgården vid etablering. Denna bädden såddes in under sommaren.

På senhösten kan man slå ner gröngödslingen en sista gång och grönmassan lämnas ovanpå marken eller myllar man ner det försiktigt. Växtdelarna blir till mull och näringen återgår i jorden. När man lämnar kvar gröngödslingsmassan på odlingsbädden kan man täcka med till exempel halm eller löv. Halm och löv är rika på kol och binder kvävet i jorden. Indirekt påverkas markstrukturen eftersom det kol och kväve som tillförs jorden gynnar mikrolivet.

Så in gröngödling under sensommaren och höst

Man kan även så en gröngödslingsgröda av råg efter avslutad skörd eller i nyetablerade bäddar. Råg är idealisk för övervintring och bildar dessutom ett bra rotsystem och rikligt med blad som håller ner ogräs och förbättrar jordens struktur. Jag sår råg i augusti-oktober, fröerna sprider jag jämt sedan krattar jag och inväntar regn. Sår man bara råg på en liten ytan kan man vattna under torrt väder tills fröerna grott, men det brukar jag sällan göra för råg är väldigt anspråkslös.

råg
Välutvecklad råg i några bäddar i skogsträdgården under året 2015. Träd och buskar planterades året innan och p.g.a. ogrästryck såddes råg in hösten efter.
Råg i en bädd i skogsträdgården till vänster. Rågen såddes i på hösten. I bädden till höger, där flädern växer, såddes italienskt rajgräs in under sommaren.

Det finns många olika sätt att göra med den övervintrade rågen på våren. Man kan låta rågen fortsätta växa eller luckra ner den sedan den fått tillräckligt med grönmassa, men så tidigt att man kan odla andra ettåriga växter där under sommaren. Jag har hört att det är lättast att bli av med rågen när den blomma när man slår av den. Till dess kan man ha förberett plantor som man plantera ut, till exempel bönor som växer i täcket av grönmassan. Väljer man grödor som fixerar kväve som bönor och ärtor, lagras kväve i rågens blad. Men man kan också välja näringskrävande grödor att plantera i täcket som till exempel vitkål eller andra robusta kålsorter. Men kom ihåg att har man mycket ogräs i bädden så tycker jag det är bättre att slå av rågen en gång och låta den växa tillbaka för att bidra med att bädden blir mer ogräsfri. Till hösten kan man så in gröngödsling igen, till exempel foderkål och vitklöver som får fortsätta konkurrera ut ogräset. Till våren förbereder man bädden för sådd eller plantering av ettåriga eller fleråriga grönsaker.

Flera sätt att odla gröngödsling

Man kan odla gröngödsling under en lång eller kortare period. Man kan till exempel så på våren före sådd av ettåriga grödor, sensommaren efter tidig skörd eller mellan raderna i en odling.

Gröngödsling kan odlas som så kallad fånggröda och innebär att gröngödslingen ska fånga upp den sista näring ur marken. Gröngödsling sås i trädgården, efter att grönsaker skördats. I marken finns rester av näring som tas upp av gröngödslingen i stället för att urlakas ut jorden om den ligger bar. När gröngödslingsörterna vuxit upp en bit under hösten kan det slås av och myllas ner i bädden eller låter man gröngödslingen växa kvar över vintern och håller på så viss marken täckt genom att växa. Jag sådde in foderkål i en av bäddarna i köksträdgården och jag tror den övervintrade eftersom vi hade en mild vinter. Man kan ev. täcka bädden med plansiloplast på våren innan man ska så eller plantera i bädden för att bryta ner växtmassan av gröngödsling. Täck med den svarta sidan uppåt för då går nerbrytningen snabbare. Har du ingen plansiloplast kan man myllar ner gröngödslingen tidigt på våren.

Foderraps tillsammans med blodklöver såddes in i höstas för att berika jorden och konkurrera ut ogräs.

Ett annat sätt att odla gröngödsling är som bottengröda, mellan raderna i grönsakslandet eller som marktäckare mellan näringskrävande grödor som till exempel kålväxter i trädgården. Genom att så in gröngödsling som marktäckare minskas ogräsrensningen, nyttiga insekter lockas dit och jorden hålls lucker och torkar inte ut lika lätt. Vid gröngödsling mellan raderna är baljväxter att föredra eftersom de inte konkurrerar om kvävet. Baljväxter har förmågan att ta tillvara på kväve i luften och de är självgödslande och lämnar efter sig en näringsrik jord. Som marktäckare kan man så in subklöver bland till exempel vitkål och brysselkål. Under odlingssäsongen kan bottengrödan klippas av och täckas runt grönsakerna och under senhösten kan man mylla ner gröngödslingen eller låta den växa kvar. Subklöver dör av sig själv eftersom den inte övervintrar hos oss.

Vad är viktigt att tänka på när man väljer gröngödsel?

De växter som används till gröngödsling bör inte ha för lång växttid och jag använder mig oftast av ettåriga eller tvååriga örter. Det är en fördel om rotsystemet är kraftigt och väl utvecklat, så att gröngödslings grödorna växer bra även vid lite regn. Djupa rötter luckrar också upp jorden och förbättrar strukturen genom att gångar blir kvar i marken när rötterna förmultnar. Rötterna lämnar efter sig långa gångar i jorden som förbättrar transporten av luft och vatten samt främjar för efterföljande växter att etablera djupa rötter.

Bovete (hjärtformiga blad) och honungsört/honungsfacelia (flikiga blad) har nyligen tittat upp, såddes in på kanterna av en bädd i skogsträdgården.

Jag brukar planera sådden innan det nalkas regn. På så viss slipper jag vattna och gröngödslingen brukar sedan få klara sig utan att jag vattna. Om jag vattnar så brukar det bara bli ett par gånger vid sådd för att jag ska vara säker på att det gror. Många utav gröngödselsörterna är anpassade att sås på vallar och tål torka bra.

Det är en fördel att blanda olika sorter för bästa effekt. Blanda gärna kvävefixerande sorter med sådana som inte är kvävefixerande. Det rekommenderas att en gräsart också ska ingå. Exempel på ettåriga sorter är bovete, subklöver, persisk klöver, foderraps, solros, gurkört, blodklöver och honungsört/honungsfacelia. Jag väljer ofta blodklöver, perserklöver och bovete tillsammans med westerwoldiskt rajgräs. Har jag så blandar jag även i lite av varje, till exempel frön av ringblomma, dill, kummin och vallmo i blandningen.

Förslag på några gröngödslings örter som jag har använt mig av i mina odlingar

Bovete har bra konkurrenskraft mot ogräs, är lättodlad och snabbväxande. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jordar. Sås när risken för nattfrost är över.

Foderraps är snabbetablerad och med sitt aggressiva växtsätt har den en god konkurrenskraft mot rot ogräs. Har djupa rötter och är torktålig.

Honungsört (honungsfacelia) uppskattas av bina och humlorna. Väldigt snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Putsa efter blomning om man vill undvika självsådd. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Fryser bort under vintern.

honungsört
Honungsört honungsfacelia

Gul sötväppling är en högväxt tvåårig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. Torktålig, vinterhärdig och anspråkslös och torktålig. Lockar till sig bin. Ympas med bakteriekultur för lusern.

Gurkört är en lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. Fryser bort under vintern, men självsår sig rikligt om den trivs.

Gurkört
Gurkört

Italienskt rajgräs har en god konkurrenskraft mot rot ogräs. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning.

Luddvicker är en mycket bra gröngödslingsväxt. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Ger mycket kväve till marken.Odlas oftast själv eller med blodklöver och rajgräs. Bör putsas minst en gång för att det reviga växtsättet bäst ska komma till sin rätt. Frosttålig.

Oljerättika är en ettårig kålväxt som växer snabbt med en djup pålrot och ett aggressivt och tätt växtsätt. Bra fång- och mellangröda för att fånga upp kväve och förbättra markstrukturen.

Persisk klöver sägs vara den mest använda ettåriga baljväxten och är utmärkt till gröngödsling. Trivs bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Kraftig tillväxt vid god tillgång på vatten och värme. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt.

Blodklöver trivs bra med med andra arter. Tålig mot frost och torka. Etablerar sig snabbt och växer bra även på näringsfattiga jordar. Lättodlad, djuprotad och tål putsning.

blodklöver
Blodklöver

Subklöver är en ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning. Lättodlad på de flesta jordar. Används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc. Mer värmekrävande än blodklöver. Väldoftande blommor som är attraktiva för bin och insekter. Fryser bort under vintern.

Westerwoldiskt rajgräs är det vanligaste gräset i ettåriga gröngödslingsblandningar. Mycket god konkurrenskraft mot fleråriga rot ogräs. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Dör vid minus 10–12°C. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten.

Jag köper mina gröngödslingsfröer på Olssons fröer och informationen om örterna ovan är hämtad därifrån. Hoppas inlägget ger inspiration till att börja odla gröngödsling i bäddar i trädgården eller skogsträdgården.

Lycka till!

//Ylvali

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.