skogsträdgård
Odling,  Permakultur

Konsten att odla som i en skog – fleråriga grönsaker, nyttoväxter och kvävefixerande träd

Jag tänkte gå lite närmare in på de marktäckande växterna och de kvävefixerande träd och buskar som jag väljer i skogsträdgården. När man väljer växter kan det vara bra att känna till vilka funktioner och egenskaper de har. I tidigare inlägg om skogsträdgårdar nämnde jag att de marktäckande växterna har många funktioner, samtidigt som de stödjer hela odlingssystemet. Dels bidrar de med en otrolig diversitet, tidig skörd och att jorden hålls täckt men dem bidrar också genom sitt samarbete med andra växter och till jorden där de växer.

skogsträdgård
Vi kallar den här delen för den tropiska delen eftersom vi kan odla persika, gojji och minikiwi här.

Funktionsväxter

I marktäckarskiktet har vi funktionsväxter och där räknar vi in acumulatorväxter som med sina kraftiga och djupa rotsystem kan hämta upp mineraler från djupare jordlager, näringsämnen som till exempel kalium och fosfor. Uppländsk vallört (Bocking 14), pepparrot och lungört är exempel på ackumulatorväxter och vi använder särskilt uppländsk vallört i våra odlingar eftersom växten fungerar som en barriär mot ogräs samtidigt som den tål att slås ner flera gånger på säsong. Växtdelarna kan med fördel användas för att täckas runt träd, buskar eller runt dem fleråriga grönsakerna eftersom mineralerna som finns i bladen blir tillgängliga när dem bryts ner.  

bocking 14
Två rader med uppländsk vallört (Bocking 14) växer här som kantväxt. Rotsystemet är som en vägg av tjocka, vedartade rötter.
Lungört trivs i skuggiga lägen och blommar tidigt på våren och är en värdefull växt för insekter. Vi äter blommorna som används i sallader.

Ett annat exempel på nyttoväxter i skogsträdgården är olika aromatiska växter som mynta, oregano och citronmeliss som utsöndrar eteriska oljor, som har en svamp- och bakteriehämmande effekt. Växternas eteriska oljor skyddar växter i sin närhet men bidrar också till att distrahera skadedjur.

Citronmeliss är en biväxt och habitat förmånga insekter. Vi använder bladen i sallad, bakverk och te.

Fleråriga örter

Marktäckande växter brukar delas in i tuvbildanande och revande växter. Vi har mycket smultron växande i våra lundar och de tillhör de revande växterna som sprider sig genom att sticka ut utlöpare ovan jord. Förutom bär ger smultron ätliga blad på våren. Fördelen med smultron är att de snabbt bildar en marktäckande yta men nackdelen är att om det inte är ogräsfritt så kommer bädden att bli svårrensad eftersom smultron har ytliga rötter. Strutbräken som är en ormbunke, är ett annat exempel på en revande växt som vi uppskattar att odla. Dels så gillar vi att den sprider sig lätt och att den har ett kraftigt växtsätt samtidigt som vi tycker mycket om att äta skotten på våren.

Strutbräken bildar en stor tuva och sprider sig med underjordiska utlöpare. Strutbräkens unga skott kokas i 15 minuter och äts med lite smör och salt. Gott!

De tuvbildande marktäckarna har ett särskilt kraftigt växtsätt både under och ovan jorden. Några av de tuvbildande växterna som jag gillar är; kärleksört, spansk körvel, gode Henriks målla, daggfunkia, fjällsyra, libbsticka, svartrot, spenatskräppa, strutbräken, ramslök, spansk körvel, jordärtskocka, strandkål, björnrot och vårsköna för att nämna några. Ofta är de tuvbildande växterna lätta att föröka genom delning och varje vår brukar jag dela växter för att flytta till någon bädd som behöver fyllas.   

ormrot
Ormrot sprider sig lätt om den trivs och vi använder unga blad i grytor.
skogsträdgård
Spansk körvel kan växa både skuggigt och i full sol. Växten är en bra insektsväxt och vi använder bladen och fröna till bakverk och i sallad.
skogsträdgård
Lungrot eller Den gode Henriks målla som den också kallas har näringsrika blad, blomställningar och skott. Innan förtäring så hettas växten upp och kan sedan användas som spenat. Den sprider sig lätt och har ett kraftigt växtsätt.

Vi är måna om att det är en mångfald av olika växter i vår skogsträdgård och i övriga trädgårdar och ju fler växter desto bättre men vi väljer växter med omsorg och gärna växter med flera funktioner. Träd, buskar, marktäckare och klätterväxter är väl genomtänkta vid etableringen av vår skogsträdgård så de gynnar varandra.

Kvävefixerande buskar och träd

Vi har kvävefixerande buskar som till exempel havtornsbuskar, koreansk silverbuske och ett kvävefixerande träd, klibbal. Jag har planterat klibbal, havtorn eller koreansk silverbuske vid varje bädd i skogsträdgården eller jämte de enskilda frukt eller nötbärande träden på gården. När samarbetet kommit igång så regleras kväveutbytet och man behöver aldrig mer vara rädd för att gödsla för mycket för det sköter växterna själva. Jag planterar dessa kvävefixerande träd eller buskar ca 1,5–2 meter från det träd som jag vill gynna. Jag placerar dem norr eller öster om det träd som man vill gynna. Klibbal kan sågas ner kort när det fått en tillräckligt grov stam och kommer fortfarande leva och genom stubbskott men tar ingen plats. Silverbuske och havtorn ger rik skörd av bär samtidigt som de ger kväve.

Havtorn placerad i en bädd för att förse de andra växterna med kväve.
skogsträdgård
Nere mot dammarna har ett flertal olika valnötsträd placerats ut och på bilden syns en ung klibbal tillsammans med ett lite större valnötsträd.

Jag tycker också att det är en fördel att plantera ett par plantor (Bocking 14) nära trädet eller som en cirkel runt trädet samt någon av de aromatiska örterna som mynta. Avståndet mellan uppländsk vallört och träden kan vara 0,5–1 meter från trädet. Växter med djupa rötter de så kallade ackumulatorväxterna som Bocking 14 och växter med de aromatiska örterna samarbetar med träden, jorden och gynnar insekterna. Bladen från Bocking 14 slås ner några gånger under odlingssäsongen och läggs runt trädet som täckmaterial.   

Valnöt omringad av uppländsk vallört.

I vår skogsträdgård undviker vi att gräva för att inte störa jorden och allt liv som samarbetar där. Vi stödjer också jorden genom att odla marktäckande växter eller täcker jorden med organiskt material så den alltid hålls täckt. Vi vill inte heller att jorden komprimeras genom att man går på den och därför har vi många stigar i vår skogsträdgård.  

Mykorrhizasamarbetet

Många växter i skogsträdgården lever i symbios med mykorrhizasvampar i marken som hjälper växterna med näringsupptaget. När en rot växer förbi sporer från dessa svampar väcks svamparna ur sin sömn och tar sig in i roten där den kan tillgodogöra sig växtens kolhydrater. När symbiosen är etablerad växer hyfer, svamptrådar, ut ur roten och förgrenar sig i komplicerade nätverk, mycel. Tunna svamptrådar har en fantastisk förmåga att tränga in i jorden för att hitta olika näringsämnen där de flesta växter har svårt att nå själva.

Ur en rotspets kan det växa ut hundratals meter svamptrådar och rötternas huvudsakliga uppgift är att föda svampen så att den kan leta upp de näringsämnen som växten behöver. I utbyte får svampen kolhydrater som växten bildat genom sin fotosyntes.

Mykorrhizasvamparnas mycel gör jorden gynnsam att växa i. De binder tydligen ihop jordpartiklarna till små klumpar som gör den lucker och mindre kompakt så att luft och vatten lättare kan röra sig. Detta kallas att jorden blir aggregerad. När vi låter bli att gräva, skyddar jordytan och låter mycelet verka ostört i marken förblir aggregaten intakt.  Då får man en lucker mylla som tjänar det som växer optimalt.

Vindskyddsområdet

Liksom skogen är skogsträdgården ett slutet system med lite inputs utifrån. Inga näringsämnen läcker ut eftersom jorden hålls täckt med marktäckande växter. Vi undviker jordbearbetning och täcker jorden med tex kartong vid behov av att utrota rotogräs som kvickrot.

vindskydd
Detta är ett vårt vindskyddsområde. Växande i bäddarna har vi förutom träd och buskar mycket perenna blommor som samodlas med robusta ettåriga grödor som pumpa och kål.
skogsträdgård
Precis som i övriga skogsträdgården håller vi också gräset i gångarna klippt i vindskyddet.

För att skydda skogsträdgården från den förhärskande vindriktning (SV) planterades två stora områden med vindskydd. Där har vi valt träd och buskar som har flera funktioner bl.a. fläder, havtorn, aronia, mullbär, cembra, hagtorn och hassel som ger både skydd och skörd. Nederst på sluttningen utnyttjar vi mikroklimatet och den lä som uppstår från vindskyddet. Där nere har vi värmekrävande träd och buskar och en damm som utnyttjas från flera håll. I Skogsträdgården används ingen gödsel förutom till några av bäddarna i zon 1 som har mer krävande fleråriga grönsaker som sparris.

skogsträdgård
Skogsträdgården har många olika karaktärer och former och en del av skogsträdgården ligger i zon 1, nära huset, med mer fleråriga grönsaker som kräver mer skötsel. En annan funktion för skogsträdgården i zon 1 är att vi vill ha en tillgänglig samlingsplats för matlagning och lek. De delar av skogsträdgården som kräver mindre tillsyn (zon 2) odlas mindre ätbara perenner och mer blommor.

Hoppas inlägget om skogsträdgårdsodling ger en lite tydligare bild av hur man kan odla träd, fleråriga grönsaker och nyttoväxter samtidigt som man gynnar både människan och naturen.

//Ylvali

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.