såhyllor
Odling,  Permakultur

Odla grönsaker – sådd & omskolning av plantor

Jag förkultiverar det mesta av mina grönsaker med några få undantag. Jag tycker att det är mer praktiskt att så i ett brätte än att gå ut i köksträdgården och förbereda en såbädd. Sådden i brätten hålls mer kontrollerad för att jag lättare får överblick på att sådden hålls fuktig men det har också att göra med att sniglarna ofta äter de små plantor när de börjar komma upp.

Praktiska hyllor som vi använder för sådder i växthuset. Vi har också en hylla utanför växthuset för att avhärda plantor.

Jag sår bondbönor direkt i jorden samtidigt som jag sätter potatis och jag sår morötter samtidigt som jag sätter ner sättlökarna. Potatis förgror jag om det hinns med annars tar det bara lite längre tid för potatisen att komma upp. Det är också en fördel att blötlägga bönor och ärtor dagen innan man sår men det brukar jag aldrig göra och det har gått bra ändå. Vid sådd vattnar jag i raden. Dill och sockerärtor sås också direkt på växtplatsen. Jag odlar inte spenat för jag använder spenatskräppa och lungrot på liknande sätt som spenat och de är perenna växter som kommer tillbaka år efter år utan att jag behöver göra något!

spenatskräppa
Spenatskräppan blir stor och yvig.
Lungrot sprider sig lätt och ger massor med mat. Kallas även den gode Henriks målla.

Om jag hade odlat spenat så hade jag sått den direkt på växtplatsen tidigt! För det mesta sår jag kålrot och rödbeta direkt i jorden men detta året har jag har testat att så dem båda i varsitt pluggbrätte för att se hur det går. Oftast trycker jag ner lite vaxbönor och rosenbönor direkt i jorden, de växer både i köksträdgården och i skogsträdgården, längs stigar och bland klätterväxterna mot en väg. Men jag har också alltid massor med försådda bönor att placera ut om sniglarna äter upp dem eller om plantorna har det svårt därute p.g.a. av kylan och så gillar jag att låta de växa samlat i en bädd.

Rotselleri växer i pluggbrätten (QuickPot 77).

Purjolök och selleri så jag redan i februari. Purjolök bredsår jag och rotselleri sås i pluggbrätten med ett eller två frön i varje cell. Jag sår tomater i små miniväxthus och jag brukar omskola tomatplantor 3 gånger innan jag planterar ut dem på sin växtplats.

odla tomater
Tomatplantor innan de planterades ut i växthuset.
tomat i växthus
I vårt växthus där vi även renar och återbrukar vårt gråvatten odlar vi tomater och där inne driver vi också upp plantor.

Gurka sår jag i större krukor med ett frö i varje kruka. Frön från vintersquash och sommarsquash bruka jag så i återbrukade krukor från kyrkogårdar och då sår jag 3–4 frön i varje kruka. Jag brukar låta de två bästa squashplantorna växa kvar, de andra nyper jag av. Knölfänkål sår jag i små krukor och omplanterar plantorna när de är större. Sallad sår jag i omgångar hela säsongen.

Olika sorter av sallat och kålrabbi. Praktiska återvunna krukor som blir som ett litet miniväxthus i början.

Vaxbönor och brytbönor sår jag i pluggbrätten med ett frö i varje cell (Pluggbrätt QuickPot QP 60) så jag inte behöver plantera om. Basilika sår jag tätt i små plastlådor med lock i omgångar och planterarsedan om. Persilja sår jag tidigt för det tar lång tid för fröna att gro. Kålväxter sår jag i pluggbrätten med ett frö i varje cell. Vi använder 77 celler per brätten detta året eftersom storleken större var slut på Lindbloms fröer. Jag sår broccoli, vitkål, brysselkål, grönkål, palmkål, kålrabbi någon gång i april. Daikon försår jag i juni. Rovor har jag tidigare sått direkt på plats men detta året förår jag i pluggbrätten.  

odla grönsaker
Sallat och gurkor.

Om jag odlar majs så sår jag dem i krukor med ett frö i varje i början på maj. Jag använder de krukor och brätten jag har hemma och det var inte förrän detta året som vi köpte in pluggbrätt (QuickPot) från Lindbloms fröer. När jag började odla ville jag odla allt men det har förändrats med tiden och numera odlar jag det vi äter mest av. Jag väljer att odla mycket morötter istället för att odla både morot, palsternacka och havrerot. Jag odlar hellre grönkål än mangold och spenat. Jag begränsar mig med att odla ett fåtal bönor.    

Sådder.
Olika stadier av plantor på kruka som än så länge inte får plats någon annanstans. Här kan man se melon, gurka, paprika, chili, tomater och en gojibuske.

Frön från fleråriga grönsaker och marktäckande växter som kvanne, libbsticka, spenatskräppa ect som kommer från vårt kalla klimat behöver ofta köldbehandlas (stratifieras) för att kunna gro. Deras naturliga livscykel är ofta en kallperiod för att bryta fröets viloprocess och det kan man göra antingen genom höstsådd eller placering i kylskåp under en period.  Frön från till exempel timjan, oregano och lavendel som kommer från varmare natur behöver däremot sällan kylbehandlas, de är förutbestämda att gro varmt.

fleråriga grönsaker
Röd malva såddes i vintras och krukorna placerades ute några veckor för att köldbehandlas och fick sedan gro inne i växthuset. Plantorna avhärdas under dagen och snart ska jag plantera ut dem i skogsträdgården.
röd solhatt
Pluggbrätten kan placeras på varandra medans de gror. Överst ännu mer selleri tillsammans med omskolad röd solhatt som också köldbehandlats några veckor under sen vinter.

Jag gör min egen såjord av planteringsjord som jag blandar ut med ca 30 % sand och perlit. Näringskrävande växter som squash och gurka sår jag direkt i planteringsjord, kompost och perlit. De flesta kålväxter sår jag i planteringsjord eftersom de är näringskrävande. Vid omskolning av plantor blandar jag planteringsjord med komposterad hästgödsel och perlit.

blanda din egen jord
Vi blandar planteringsjord i en skottkärra. På bilden omskolar vi stevia som är barnens favorit eftersom den smakar så söt.

Vi har byggt en hög ställning där vi har de flesta av våra sådder. Varje hylla rymmer ca 2 pluggbrätten (QuickePot). Hyllan har fem våningar och varje våning har växtbelysning, bestående av två lysrör.

När växterna fått den storlek som de behöver för att kunna sättas ut avhärdas plantorna eller sätts de ut direkt under fiberdukar, med hjälp av bågar. Till de bäddar där jag inte använder fiberduk, avhärdar jag plantorna i ca 1 vecka. Avhärdning innebär att de står i halvskugga för att successivt vänja sig vid solen. Till bågarna som byggs används 4 mm tjock ståltråd och efter utplantering sträcks fiberduken över för att skydda mot sol och för att skapa ett varmare klimat för växterna. När det börjar bli varmt byts fiberduken till kålväxter ut mot en insektsduk för det blir svalare och är någonting som kålen föredrar. Vid utplantering vattnar jag varje dag minst en vecka för att underlätta etableringen. Efter plantering och sådd sprider jag ut ferammol i bäddarna för att motverka snigelangrepp.  

upphöjda bäddar
De upphöjda bäddarna på fältet. Här odlar vi till försäljning. Vi har sått frön från rädisor och rucola direkt i jorden för ca 3 veckor sedan.
fiberduk över grönsakerna
Alla bäddarna är 8 meter långa och 75 cm bredda. Vi har köp rullar av ståltråd som vi delar i 1,6 m långa delar som används som bågar. 1 per meter, 9 stycken per bädd. Vi drar över fiberduk som fästs med markankare, u-krampa.
odla grönsaker på ett enkelt sätt
Kortsidorna tyngs ner av en sten.

Det är säkert tips och råd jag glömt att nämna inför sådd och plantering men jag hoppas att detta inlägg hjälper en bit på vägen.

//Ylvali

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.