föröka plantor
Odling,  Permakultur

Näring och gödsling

I jorden finns ett förråd av näringsämnen som växterna tar upp. När vi skördar växterna för vi bort mycket av näringen. Därför behöver vi gödsla för att lämna tillbaka till jorden det vi ha lånat.

permakultur
En bild från i höstas efter att vi skördat mycket av det vi odlat. Bäddarna täcks sedan med halm eller hö för att minska läckage och skydda jorden från elementen.

Grundgödsling

En gång per år är det lämpligt att grundgödsla och det är en slags basgödsling som ska ge jorden en bra näringsbalans under en längre tid. Det finns många olika sätt att grundgödsla på. Stallgödsel är vanligt förekommande och kommer från hästar, kor, grisar, får, getter eller höns och är ofta blandat med strö. Strö består av halm, kutterspån, torv eller liknande och ökar mullhalten i jorden samt binder kvävet så att det inte lakas ur. Näringsinnehållet i stallgödsel varierar mycket och det har att göra med att det innehåller större eller mindre mängder strö. Färsk gödsel ska helst inte komma i kontakt med ätliga delar och det rekommenderas att det ska gå två månader mellan spridning och skörd.

Årets jordgubbsland efter gödsling med komposterad hästgödsel.

Jag använder komposterad stallgödsel i mina odlingar vilket minskar risken för kvävet att lakas ut. Men stallgödsel kan också spridas färsk och brunnen. Brunnen gödsel har genomgått den första komposterings processen och man kan säga att den är detsamma som halvt komposterad gödsel.  Jag gödslar också genom att täcka mina grönsaker med gräsklipp under säsongen. Jag lägger på 5–10 cm gräsklipp varje vecka men eftersom vi odlar så mycket räcker inte en klippning till allt som jag skulle vilja täcka så jag har en rutin på att alla får en gång på två veckor. Gräsklipp är snabbverkande och förutom att ge näring håller det fukten i jorden.

odla purjulök
Purjolöken är en kvävekrävande växt och därför förbereds bädden med mycket gödsel. Eftersom vi har haft getter har jag använt mycket getgödsel utblandat med lika mycket hö som dem spiller. Marken hålls täckt genom gräsklipp och andra växtdelar (bocking 14) som tillförs runt plantorna.

Att tillföra kompost är också ett vanligt sätt att grundgödsla men näringsinnehållet varierar mycket, beroende på vad det är för material den innehåller. Det går att sprida kompost i obegränsade mängder när som helst på året. Stallgödsel, gräsklipp och kompost har alla gemensamt att de höjer jordens mullhalt. Det går också att gödsla med något gödselpreparat som finns i handeln men dessa preparat innehåller inga mullämnen och måste då tillföras på annat sätt, till exempel genom att täcka med gräsklipp.

samodla

Vilken metod man väljer beror på vilken tillgång och resurser man har och du behöver inte begränsa dig till en metod utan du kan kombinera flera. Det är bra att komma ihåg att under säsong gödsla vid behov som till exempel om du skördar ett område och odlar ytan igen med en annan gröda. Eller när du gödslar vitlöken som gärna gödslas både höst, vår och tidig sommar. Gödsla lite och ofta för växter tillgodogör sig näringen bättre och mindre näring läcker ut i marken.

Övergödsling

Innebär en riktad gödsling som man särskilt ger till krävande grönsaker under försommaren och sommaren när tillväxten är som starkast. Det finns många olika typer av snabbverkande gödselmedel och de tre vanligaste är att täcka med gräsklipp runt sina växter. Det går också att mylla ner lite torkad hönsgödsel och vattna. Jag använder mig av både gräsklipp och gödselvatten/kompost vatten. Urin är ett snabbverkande gödselmedel och behöver spädas med nio delar vatten innan man vattnar grönsaker. Dra gärna upp en fåra intill raden och vattna i den, kratta sedan igen.

köksträdgård
I trädgården samodlas grönsaker tillsammans med gröngödslings växter och växter med nyttiga kopplingar. Gångarna i trädgården klipps och gräsklippet ges tillbaka till växterna.

Aska använder vi sparsamt i bäddarna och det höjer pH-värdet. Strö ut ett kilo per kvadratmeter på våren och det mesta av näringen frigörs första året. Jag vill också börja använda stenmjöl för jag känner till en del duktiga odlare som använder det.  Stenmjöl innehåller mycket kalium men också en del kisel och kalcium. Finmalet stenmjöl anses vara bäst och kan spridas när som helst på året. Stenmjöl verkar mycket långsamt och finns kvar i jorden i många år.  

tång
Sparrisen fick ett täcke med tång denna våren.

Jag har också hämtat hem säckar med tång när jag besökt havet och det kan användas komposterad eller färsk. Tång är näringsrik och rik på spårämnen och eftersom jag har begränsade mängder eftersom jag bor långt från havet använder jag det främst till växter som ursprungligen är strandväxter, exempelvis sparris, rödbetor och strandkål.

vitlök
I höstas la jag ut komposterad hästgödsel i bäddarna där jag odlar vitlök. Vi gjorde egen biokol som blandades med urin och det fick stå under en längre tid. Biokolet tillfördes sedan till bädden. Därefter lade jag på hö som jag tog bort igen på våren när jag gödslade vitlöken igen.

Biokol har en väldigt stor yta och samtidigt en stark elektrostatisk laddning. Den elektrostatiska laddningen innebär att organiskt material som annars skulle brutits ned eller sköljts bort fastnar på biokolets yta. I permakultur rörelsen är intresset stort att vända koldioxidutsläpp från odling av ettåriga grönsaker och säd till kolinlagring för att motverka klimatförändringar.

Vitlöksbäddarna fick gräsklipp bara för någon dag sedan. Eftersom att vitlöken är en näringskrävande gröda grundgödslar jag den med komposterad hästgödsel höst, vår och sommar. Jag övergödslar också vitlöken med gräsklipp och kompost vatten.

Man kan blanda biokol med organiskt material och låta det stå en tid, så att det ska bilda starka kemiska förändringar och sedan kan man använda det som ytkompost på sina grönsaksbäddar. Genom att det blandas med kompostmaterialet blir biokolet tyngre så att det inte går förlorat vid vatten- och vinderosion. Under odlingssäsongen kompletteras ytkomposten med flytande gödsel, vallörtsblad eller gräsklipp. Biokolet har också stor kapacitet att lagra vatten. Av grenar kan man till exempel framställa biokol.

Gödsla med vallört   

föröka plantor
Förra veckan flyttade jag uppländsk vallört och av denna plantan fick jag både flera nya plantor men också många små rötter som planterade i krukor.

Bocking 14 är en namnsort av den uppländska vallörten och är helt steril. Bocking 14 har en otrolig växtkraft och kan skördas för täckmaterial cirka fyra gånger per säsong. Vallört odlas för att skapa och upprätthålla en god bördighet. Dess djupa rötter ackumulerar olika slags mineralämnen i sina blad. Framförallt är det kalium och kalcium, men även fosfor, magnesium, mangan, järn, selen och zink som lagras i bladen. Jag använder också vallört som kantväxt både i köksträdgården och skogsträdgården eftersom dess rotsystem blir som en slags barriär och gör det svårt för rotogräs att tränga igenom. Det är även många nyttoinsekter som trivs vid vallörten. Jag förökar bocking 14 under vår och höst genom att dela en väletablerad planta med en spade rakt igenom. Av en moderplanta kan man få mellan 10 och 40 nya plantor.

bocking 14
Av en och samma planta kan man dela flera små. Se bara till att det finns en klump rot kvar och hugga av blasten så den nya växten inte torkar ut och etablerar sig snabbare.

Genom att dela en planta får jag både rötter men också nya plantor att plantera direkt i jorden. Rötterna skär jag i små bitar, ungefär 3 cm långa. De sätter jag i krukor eller i brätten för att kontrollera förökningen med tanke på vattentillgång men också för att området där jag planera att plantera vallört fortfarande hålls täckt med ogräsduk. Man kan också stoppa ner rötterna i jorden direkt, förutsatt att det är relativt ogräsfritt. Det kan ta tid innan det första bladen tittat fram så det gäller att ha tålamod!

föröka rötter av bocking 14
Frode är med och delar rötter ca 3 cm långa bitar. Som jord använder vi plantjord som vi blandade med lika delar komposterad hästgödsel och planterade sedan i krukor.
Jag planterar rötterna av bocking 14 i krukor och direkt i brätten med hål i botten.

Hoppas du får nytta av inlägget när du odlar!

//Ylvali

3 Comments

  • Annika Strohl

    Hej! Vi har två stora land där vi odlat sen urminnes tider och jorden är helt utarmad. Det ena landet täckte vi i höstas med halvnedbrutet gräs och löv. Det andra som vuxit igen grävdes upp i påskas. Ska vi lägga stallgödsel på ytan nu eller ska det myllas ner? Hur gör vi med det vi täckt med? Vill helst inte ta bort det. Kan vi överhuvudtaget så nu när jorden är så utarmad? Om vi lägger stallgödsel på ytan kan vi så direkt i stallgödslet?

    • Ylvali Falk Groblad

      Hej Annika.
      Är gödseln färsk, brunnen eller komposterad? Om gödseln du använder är komposterad kan du så grödor som pumpa, squash och bondbönor direkt i detta. Jag vet också de som sår dessa grödor i brunnen gödsel, vilket är halvkomposterad gödsel. Vill du ha en såbädd där du kan så frön som morötter, rödbetor och grönkål tycker jag du ska mylla ner gödseln i jorden. Att så små frön direkt i gödsel är svårt. Ett alternativ är att när du lagt på gödseln lägga ett topplager med planteringsjord och så små frön som morötter i detta. Sedan vet jag inte hur pass mycket rotogräs som bädden var igenvuxna med och om du vet med dig att det var mycket så blir det svårare att odla morötter medan robusta växter som pumpa, squash, potatis och kål har lättare att etableras och tål konkurrensen bättre.
      När det gäller högen med halvnedbrutet gräs och löv kan du lägga på gödsel och testa att odla potatis. Har du tillgång till ensilage eller hö kan du använda det att täcka runt potatisen i takt med att det kommer upp. Gräsklipp är också en tillgång och har du inte mycket kan du använda det främst till de näringskrävande växterna som pumpa, squash och kål.

      • Annika Strohl

        Tack för svar. Tyvärr har vi problem med vildsvin och kan inte odla potatis utan stängsel. Just det landet vill vi inte stängsla in pga att det är så vackert placerat.
        Vill fortfarande inte ta bort täckmaterialet från hösten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.