Odling,  Permakultur

Börja odla grönsaker – med hjälp av permakultur!

I detta inlägget kommer jag gå igenom principer inom permakultur där jag utgår från de naturliga processerna av hur det växer i en skog. Dessa processer underlättar att känna till när man odlar. Jag kommer också skriva om två metoder för att etablera odlingsbäddar.

Gångarna i trädgården är insådda med gräs för att konkurrera ut kvickrot och kirskål som växte rikligt på platsen när vi flyttad hit. I bäddarna på bilden växer grönsaker och gröngödslingsväxter tillsammans. Gurkört, råg och ringblomma får växa ganska fritt och där dem tar för mycket plats eller där dem skuggar grönsakerna slår jag det, och täcker bäddar med det eller använder gröngödslingen till att göra kompostvatten.

I odling blir principerna inom permakultur väldigt tydliga. Tanken med odling är att efterlikna den naturliga processen av hur det växer i en skog. För att kunna göra det är det bra att känna till en del grundläggande principer om den ursprungliga naturen. I Sverige är det naturliga ekosystemet en lagom varm urskog. Precis som i en skog vill jag har en stor diversitet i min trädgård och en jord som är rik på liv. I skogen samarbetar olika växter, en del har djupa rötter och kan hämta näringsämnen och mineraler som andra växter har svårt att få tag i medan andra växter har ämnen som skyddar mot sjukdomsangrepp eller som kan binda kväve med sina rötter.

Några av mina favorit av medicinalväxter i köksträdgården är läkemalva och kvanne. Båda lockar hit nyttodjur och ger ett ståtligt intryck.

Svampar, som växer på marken i skogen, är mykorrhizasvampar och de skapar en symbios med växten. När en rot växer förbi sporer från dessa svampar väcks svamparna ur sin dvala. När symbiosen är etablerad växer hyfer, svamptrådar, ut ur roten och förgrenar sig i komplicerade nätverk, mycel. Tunna svamptrådar har en förmåga att tränga in i jordens alla skrymslen i sin jakt på nyttiga näringsämnen.

permakultur
Vi har etablerat många av bäddarna med kartong, hö och flis vilket bidrar till att olika svampar tittar fram här och var.

När vi byggt upp gårdens olika odlingar har vi försökt utnyttjar platsens unika förutsättningar för detta. En plats kanske påminner om en glänta i skogen, som är öppen men ändå skyddad från vinden, där kanske man anlägger sin köksträdgård. Medan en annan plats redan har många träd, kanske till och med nötbuskar och fruktbärande träd och på den platsen kanske man väljer anlägger en skogsträdgård med flera olika skikt osv.

permakultur
På vänster sida har vi etablerat en skogsträdgård som numera är väletablerad. Runt gärdsgården och det flätade staketet ligger köksträdgården.

Skogsträdgårdar är ett av de exempel på permakultur som väldigt tydligt efterliknar den naturliga processen av hur det växer i en skog. Men även i en köksträdgård eller på en fältodling kan samma principer eftersträvas. I köksträdgården samodlar vi mycket av våra ettåriga grönsaker med medicinalväxter, buskar, örter och ett fåtal träd. Vi använder oss alltså av liknande principer som i skogsträdgården och de två skiljer sig egentligen bara åt genom närvaron av ettåriga grönsaker i köksträdgården.

köksträdgård
Örter som till exempel citronmeliss och myna kan planteras i kanterna på grönsaksbädddarna. Deras nyttiga kopplingar bidrar med att locka till sig nyttodjur och de utsöndrar eteriska oljor som har svamp och bakteriehämmande effekt. är man orolig för att myntan sprider sig i trädgården kan man plantera den i en hink utan botten.

Vi försöker att undvika jordbearbetningen och håller jorden täckt i köksträdgården med olika sorters örter tillsammans med de ettåriga grönsakerna.

odla
Jag använder också en bädd i köksträdgården till att driva upp marktäckande växer och perenna grönsaker till skogsträdgården. På bilden syns även den högväxta kvannen.

Vi började odla redan det första året som vi flyttade till gården och har sedan dess testat på många olika sätt att etablera odlingsbädda. Vi djupgrävde de första permanenta bäddarna eftersom det var den metod som jag då kände till. Men jag tycker fortfarande att metoden är okej men om man väljer att etablera bäddar på det sättet, räcker det att gräva bäddar första året för att sedan tillföra organiskt material uppifrån bädden.  

djupgräva
Det här är början på köksträdgården det första året. Bäddarna djupgrävdes och vi satte upp bräder som kanter. Kanterna höll cirka fyra år.

Det organiska materialet i odlingsbäddarna kan byggas upp genom att tillföra kolrika material som kompost, kartong, halm, biokol eller löv. Kartonger kan man hämta hos handlarna, kompost kan man göra själv eller köpa in från till exempel Alwex. Dåligt halm eller hö kan man hitta grattis hos bonden.

upphöjda bäddar
Samma bäddar som djupgrävdes (se bilden ovan) 9 år senare. Innan vi planterade vitlöken i höstas lades komposterad hästgödsel ut tillsammans med ”matad” biokol som vi gjort på gården.

Jag täcker mina odlingar i köksträdgården med komposterad hästgödsel på våren innan jag börja odla. För att skapa en såbädd behöver jag mylla ner gödseln men om jag planterar försådda växter som till exempel vitkål, knölfänkål, och purjolök kan jag plantera direkt i gödseln, förutsatt att den är väl nerbruten/komposterad. Under säsongen täcker jag runt växterna med gräsklipp och berikar jorden med olika typer av kompostvatten. På hösten täcker jag bäddarna med hö eller halm som jag tar bort på våren innan jag lägger på komposten.

odlingslåda
Efter 5 år fick vi tyvärr hit den spanska snigel även kallad mördarsnigel och det blev svårare att odla som innan. Bädden på bilden byggdes för att fortsätta odla sallad och sådant som sniglarna annars åt upp för oss. Nu mera använder vi Ferrmol (järnfosfat) i bäddarna när det behövs för att skydda mot sniglarna.

Fördelen med djupbäddar är att de är väldränerade, samtidigt som de med hjälp av mycket organiskt material och jordstruktur kan hålla mycket vatten. Den djupa bördiga jorden ger rötterna möjlighet att tränga djupare ner och plantorna kan därför bättre motstå torka. Eftersom rötterna kan tränga ner längre, får de en större volym jord, utan att konkurrera sidledes och plantorna kan därför planteras tätare. Det är också lättare att övervintra växter om bäddarna är väldränerade. Tanken med djupbäddar är att även gångarna är permanenta. Allt arbete sker från gångarna och man behöver aldrig trampa på odlingsjorden. Det finns olika mått på bäddar, de flesta bäddarna i min köksträdgård är 120 cm breda bortsett från de runda. Bäddarna i vår fältodling är 70 cm bredda med gångar på 40 cm. Bäddarna på 70 cm på bredden underlättar om man vill kunna stå över bädden utan att kliva i den när man skördar. I en 120 cm bred bädd kan man endast nå överallt från gångarna på båda hållen.

Solros och solhatt är två uppskattade blommor som växer i kanterna på bäddarna. Till vänster om bilden visar en bädd med potatis och bondbönor som trivs tillsammans.

Nedan redogör jag stegvis för två metoder vid anläggandet av bäddar:

Så här gräver man en djupbädd:

  1. Bestäm först hur lång och bred bädden ska bli!
  2. Starta djupgrävningen i ena änden av den tänkta bädden.
  3. Gräv ett dike som är ett spadtag djupt. Grästuvorna läggs åt sidan och jorden läggs i en skottkärra. Skottkärran med jord används först när man kommer till andra änden av bädden.
  4. Luckra ev. jorden i diket med ett spett eller spade.
  5. I diket lägger man ditt grästuvorna med gräset nedåt.
  6. Efter att grästuvorna lagts ner kan man med fördel lägga ner kompost om man har och stallgödsel i diket.
  7. Gräv ett andra dike och lägg den jorden i det första diket. Luckra i botten på det andra diket med spett eller spade. Lägg dit grästuvorna, kompost och gödsel och fortsätt med det tredje diket. På detta sätt fortsätter man tills man nått bäddens önskade längd. När det sista diket är grävt så fyller man på med jorden i skottkärran efter att man lagt i grästuvor, kompost och gödsel.
  8. Kanterna på bädden kan packas så att det sluttar inåt.

En annan metod att etablera odlingsbäddar med kallas för Hugelkultur. Metoden är ett robust och enkelt sätt att skapa nya bäddar. Bädden byggs upp med hjälp av sådant som man ofta inte vet vad man ska göra av, som till exempel gamla stockar, grenar, ris och löv. När vi byggde våra hugelbäddar på gården placerade vi bäddarna direkt på marken. En fördel med dessa bäddar är att man inte behöver gräva och att man kan återbruka naturens ”skräp” på ett kreativt sätt. En hugelbädd byggs med fördel redan på hösten men man kan utan problem börja odla redan första året.

En av hugelbäddarna som etablerades i vindskyddet i skogsträdgården. Vindskyddet planterades för att skapa ett bättre mikroklimat längre in i skogsträdgården. Från början var bäddarna höga men efter hand som materialet i bäddarna bryts ner har dem blivit mindre upphöjda.

Så här bygger man en hugelbädd:

  1. Placera först ut stockar och grova grenar så att det blir som en slags ram.
  2. Sedan fylls det på med ris, löv och överbliven jord.
  3. Därefter kan man lägga på gödsel, kompost och överbliven jord.
  4. Bäst resultat får man om man sätter ut redan försådda växter för de klarar bättre av att växa i jord som är lite ”grövre”. På vissa ställen i bädden kan det finnas ytterst lite jord och då kan man ev. lägga på några fulla nävar med planteringsjord precis där plantan sätts eller försöka plantera så gott man kan.
  5. Under odlingssäsongen kan man täcka med gräsklipp runt växterna för att tillföra mer material och har man tillgång till kompost kan man även fylla på med det under säsong.  
I en av de många hugelbäddarna i vindskyddet i skogsträdgården växer höstaster tillsammans med grönkål.

Metoden är bäst lämpad för stora växter så som pumpa, kål och potatis. Man kan också plantera stora tuvbildande marktäckare, som funkia/hosta och rabarber, eller revande marktäckare som strutbräcken. En fördel med bäddarna är att man under många år minskar behovet av bevattning eftersom de förmultnade trädelarna binder fukt som utsöndras till växterna som planterats ovanpå bädden. En nackdel är om man vill anlägga denna typen av bäddar och saknar material som stockar och kvistar. Det är lugnt, det finns andra metoder att odla, där man inte behöver gräva! Mer om det nästa gång…  

Det finns en del litteratur på svenska om hur man lyckas i sina odlingar med hjälp av permakultur. Jag har tyvärr inte läst någon och kan därför inte rekommendera någon specifik bok om just permakultur. Däremot kan jag rekommendera Föreningen Permakultur som även har en tidskrift som skickas till alla medlemmar. När jag började odla använde jag mig mycket av Lena Israelssons bok Handbok för köksträdgården, vilket är en väldigt grundläggande bok. Vill man fördjupa sig om skogsträdgårdsodling så kan jag rekommendera Philipp Weiss och Annevis Sjöbergs bok Skogsträdgården.

//Ylvali

6 Comments

  • Helena

    Hej Ylvali, jag undrar om ni oxå täcker med kartong under hugelbädden? Och så undrar jag hur du tänker kring kål och växtföljd när du samplanterar i köksträdgården? Här tänker jag främst på kålrotssjuka. Planterar du kål+ andra växter i en bädd å sen ingen kål där dom nästa 4 år? Hur tänker du kring flerårig kål? Tack ❤️

    • Ylvali Falk Groblad

      Om ni har lätt att få tag på kartong så tycker jag att det är bäst att använda det under hugelbädden. Vi gjorde inte det men vi använde våra hugelbäddar som en slags ”återviningshög” med material som vi inte hade användning för någon annanstans på gården. I våra hugelbäddar kunde det hamna ogräsrens från bland annat kvickrot och då spelar det ingen roll om man har kartong i botten för då börjar det ändå växa ogräs. Det vi gjorde då, var att när hugelbädden var tillräckligt hög (typ så hög att vi inte fick på något mer, för högen sjunker när materialet börjar brytas ner) var att täcka hela bädden. Vi täckte med ogräsduk några år för vi hade tillräckligt många bäddar att odla i ändå. Vill man börja odla direkt i sin hugelbädd så använder man bara material som jag beskrivit i inlägget, iallafall inga rens från svåra rotogräs. 🙂
      Jag försöker att vänta ca 4 år med att odla kål i samma bädd med undantag för korta kulturer som rädisa och ruccola. Det finns mycket att säga om växtföljden och har man en frisk jord så behöver man inte vänta 4 år med att odla kål i samma bädd. Flerårig kål gillar jag, min favorit är strandkål.

  • Helena

    Nu hittade jag inte åter till inlägget om era nya bäddar market garden style, jag undrar hur dom är uppbyggda? Och jag undrar om bark är lika bra att använda i gångerba som flis? Vi kan få tag på mycket bark hos den lokala sågen. Tall och gran bark.

    • Ylvali Falk Groblad

      Hej Helena!
      Jag håller på med en beskrivning om hur vi byggde de nya bäddarna på fältet, som jag kallar Marketgarden eftersom vi detta året kommer att börja odla grönsaker till försäljning där. Jag kommer också visa en film om hur vi gjorde vid nästa odlingsträff på webben. Om du inte vill vänta till dess så hittar du samma film fast engelskt tal på YouTube, som jag kan länka till. Om ni anlägger bäddar genom att tillföra 20 cm kompost som vi gjorde tycker jag att ni ska täcka med ett tjockt lager kartong för att vara säkrare på att ogräset hålls undan.
      Angående tall och grannbark i gångarna så tror jag att det går lika bra att använda det som tall och granflis. Skulle tro att barken bryts ner lite snabbare men om ni har god tillgång till det så kan ni bara lägga på lite oftare. Förutom att hålla gångarna ogräsfria så bidrar barken eller flisen till att bäddarna inte torkar ut lika lätt. https://www.youtube.com/watch?v=eO9jAlcuReI

      • Annika Strohl

        Det verkar som du samodlar ettåriga grönsaker med fleråriga läkeväxter i samma bädd. Fattar jag dig rätt? Då skördar och sår/planterar man bara en del av bädden alltså? Samtidigt som man har växtföljd och växlar ettåriga grödor år från år?
        Undrar också över biokol. Det verkar som om du lägger det på ytan. Jag har hört att man ska gräva ner det.

        • Ylvali Falk Groblad

          Ja, du har förstått rätt. I köksträdgården samodlar jag läkeväxter med ettåriga grönsaker. Jag låter örter och läkeväxter växa i kanten på bäddarna så dem tar inte upp mycket av bädden. Eftersom jag täckodlar och odlar en mångfald av olika nyttoväxter samt gröngödslar så behöver jag inte vara lika försiktig med växtföljden. För mig är växtföljden snarare ett stöd än ett måste när jag planerar vad jag ska odla. Jag låter bara några få grönsaker styra min växtföljd och det är grönsaker som är kända för att kunna dra till sig sjukdom till jorden. Grödor som kål, potatis, morötter och lök är jag extra noga med. Försöker dock alltid rotera de andra grödorna också.

          ftersom jag tillför organiskt material till bäddarna hela tiden byggs de upp ovanifrån. Biokolen som ligger på ytan hamnar snart längre ner. Jag la på biokolen tillsammans med komposterad hästgödsel i höstas och satte vitlöken sedan täckte jag bäddarna med hö. I våras när jag skulle gödsla vitlöken igen tog jag bort höet. I går täcktes bäddarna igen med gräsklipp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.